Emma Wall

Det här med bloggandet är verkligen inte min grejj... Men ska inte ge upp, utan jag ska verkligen bättra mig. Sa att jag skulle bli bättre efter nyår. Aa med det så menar jag väl från och med nu då! Har verkligen inte haft så mycket att säga, inte känt att det varit så passande att skriva och aa, äsch handlar väl mest om att jag inte orkar skriva skulle jag tro.... Meeeen, ska bli bättre! Eller iaf försöka....

Men aa, var ju hem till Sverige, Stockholm, Solna då över jul och nyår! En liten överraskning för alla, liten och liten va det väl inte. Var så himla underbart att få träffa familjen och alla vänner, och även om det inte alltid blev precis som jag tänkt mig så kan jag inte påstå att jag ångrar resan. Eller jo, till viss del nu med facit i handen, kanske, men njae om man ser på helheten så ångrar jag det absolut inte. Blev en underbar julafton, massa mys och spel hemma med familjen bara... Ett par utgångar blev det med min andra halva, Em! Ohh, så roligt vi hade, vi har verkligen en framtid ihop du och jag ;) En hel del fotboll hann jag också med att titta på, dock lite ovant och tråkigt att se alla från gamla DJ i olika klubbar :(
Nyår blev helt underbart... Började med en mysig middag hemma hos Wall, dock hann vi inte med någon efterrätt:O Men vi lever ju idag, så det är nog ingen fara på taket ska ni se! Därefter bar det iväg till Odenplan, hem till gull Hannah som så snällt släppt in oss. Va verkligen roligt att träffa allt folk där, just då var det riktigt jobbigt att tänka att jag snart skulle lämna alla igen. Men , faan kan ju inte deppa ihop på nyårsafton liksom! Life goes on!
Därefter blev det bara en massa chillkvällar, mys mys med Em och massa godis ätande!

Dagen innan jag ska åka tillbaka till USA så kollar jag på min biljett och inser att mitt plan från arlanda går 16.10, 6 januari och är framme i Köpenhamn 17.20 samma dag. En timmes resa, inte så farligt liksom! Fortsätter kolla på tiderna... nästa plan från Köpenhamn går 15.35 7 januari!!!!!! Dagen efter, nästan 24h... Emh smart som jag är så hade jag inte alls kollat det, så ajja var ju bara att ställa in sig på att ha en mysig övernattning på Köpenhamns flygplats. Men då har man såklart världens bästa pappa, som förövrigt blev arg nästan när jag sa att jag skulle sova på flygplatsen, som beordrar mig att ta in på ett hotell! Så tåget in till Köpenhamn tar jag och hamnar på ett hotell mitt i stan.. jo ensamt men mysigt. Fördrev tiden genom att äta en god köttbit och gå på bio! (:
Inte nog med det! Efter ett par timmar upp i den kalla luften så landar vi tillslut i Chicago, 18.05, för att vara exakt. Mitt plan till Minneapolis skulle lyfta 20.05, vilket innebar att jag hade två timmar på mig att komma från ett plan till ett annat. Hur lätt som helst ju! MEN det är ju USA vi har att göra med, glömde bort det. Stod i kö 1 timma och 40 min ungefär, för att komma igenom passkontroll (eller vad det nu är, iaf där man visar alla visum papper osv)... När klockan börjar närma sig 19.30 börjar jag bli smått orolig för mitt plan. Glöm inte att jag ska från terminal 5 till terminal 1, vilket innebär att jag måste åka tåg:O När jag väl kom igenom den där jäkla kontrollen, så skulle jag hämta min väska och checka in den igen liksom, själv. Såklart att det är suuuuper lång kö där också, så jag haffar en gubbe som går förbi där och säger liksom; Ehh, mitt plan går om 20 min från terminal 1 och jag måste checka in min väska... hur ska jag hinna hade ni tänkt?
Snäll som han var tog han min väska och fixade det, så jag kunde springa till tåget.... Haha jag får det att låta som om det är hur långt som helst med tåg och allt, men det tar väl ändå 5-6 min att åka det där jäkla tåget runt. Of course är min gate längst bort av alla också, känns att träningen legat på hyllan ett tag! Ännu en kontroll, av med skor, mössa, jacka, smycken, packa upp dator och aa allt ni vet... Nu är det verkligen inte långt kvar, hinner inte packa ner datorn, hinner knappt ta på mig skorna. Springer, ja igen, äntligen framme... letar som faan efter min biljett, och efter en hel del rotande i väskan ch jacka så hittade jag den... Kommer in på planet, alla stirrar och jag inser att det är mig dom väntat på :$ Hinner knappt sätta mig ner innan vi rullar. Puuh...!

Så, nu är man tillbaka här i kylan. Har kommmit in i vardagen igen, var en vecka sen jag kom hem! Har jobbat ganska mycket ändå, då mamman i familjen varit i england och jobbat... Men har ändå hunnit med 3 födelsedagar, Carro, Johanna och Emil :) Igår och idag har det varit sjuukt kallt!! Iår när jag kommer upp runt 9 tiden, säger värdpappan ; Aa imorse var det -29 fahrenheit!!! I våra grader där hemma så är det ungefär -34.... tror inte ni förstår hur kallt det är! Usch usch... men tror det bara ska vara så här kallt ett par dagar till, som tur är!
Och nu har jag verkligen bestämt mig för att byta familj... så min lcc kommer förmodligen hit på lördag, så vi får skriva på alla papper osv. Så börjar jag matchas på måndag skulle jag tro. Känns väldigt skönt att fått igång bollen och nu känner jag att det kommer bli bra. Var dock vääääldigt jobbigt att säga det till familje, nog för att dom viste att jag tänkt på det osv. Men inte att jag bestämt mig helt! Men var liksom tvungen att tänka på mig själv i det här fallet, vilket jag inte brukar göra och som jag verkligen inte tycker om heller... men mitt år har varit det jag sagt för mig själv om och om igen. Men allting känns verkligen så himla bra nu, som en stor sten som föll av min bröstkorg.


A part of you has grown in me,
together forever we shall be,
never apart, maybe in distance,
but not in the heart

E